Nya insikter om hur buller påverkar hälsan och allt fler nya hus i trafikstörda lägen gör att god ljudmiljö i bostäder och lokaler blivit allt viktigare inom byggbranschen. ”Här spelar standarderna för byggakustik en viktig roll”, säger Krister Larsson, docent i teknisk akustik vid Chalmers.

Text: Per-Ola Knutas

På förskolan ska storbarnen kunna leka intill rummet där de små sover middag. I ett småstökigt klassrum ska det gå att uppfatta vad läraren säger utan problem. Och i det nybyggda huset intill den stora motorleden ska det gå att vila utan att störas av trafikbuller.

Det är tre exempel på hur standarder för byggakustik ser till att vi får en god och hälsosam ljudmiljö i våra hem, på våra arbetsplatser, i skolor, vårdcentraler och andra offentliga lokaler. Standarder gör det lättare att ställa ljudkrav, planera och dokumentera ljudmiljön i byggprojekten.

Ökat intresse för ljudmiljön

– Standarder gör att alla aktörer från projektörer till byggherrar, tillverkare och entreprenörer vet vad de ska förhålla sig till. De säkerställer också gemensamma metoder för branschen så att alla talar samma språk när man till exempel mäter och kontrollerar, säger Krister Larsson, docent i teknisk akustik vid Chalmers.

Krister Larsson är också tillförordnad ordförande för den tekniska kommitté som ansvarar för standardiseringsarbetet inom området byggakustik (SIS/TK 197). Dessutom deltar han som teknisk expert inom ISO i arbetet med internationella standarder och mätmetoder.
– Akustik har kommit högre upp på agendan i byggbranschen, säger han. Det mäts mer och oftare än förr och det finns ett ökat fokus kring ljudnivåer inomhus.

Standarder för byggakustik

Det finns i dag två nyckel-standarder när det gäller byggakustik i Sverige, en för bostäder och en för lokaler. Där specificeras vad som krävs för att uppnå de tre ljudklassificeringarna för nybyggen (A till C) och en fjärde klass för äldre byggnader (D).
– Trenden går mot att sikta högre än Boverkets minimikrav som motsvarar C, i dag är ljudklass B vanlig för bostäder i storstäder. Väljer man den högsta nivån A bör det finnas en inredningsakustiker i projektet som designar ljudmiljön i lokalen, berättar Krister Larsson.

Det svenska standardiseringsarbetet kompletterar också internationella och europeiska standarder och regelverk.
– Byggakustik är dessutom ett av flera krav som måste uppfyllas i den europeiska CE-märkningen. För att kunna CE-märka måste till exempel tillverkaren av en ljudabsorberande skiva redovisa skivans ljuddämpning förutom brand- och fuktegenskaper.

Ny forskning om hälsoeffekter av buller

– Ändringen i Plan- och bygglagen, PBL, 2015 som öppnade för högre bullernivåer på utsidan av fasader ledde till ett ökat byggande i tidigare omöjliga lägen och ökade samtidigt fokuset på byggakustik, säger Krister Larsson.

– Tidigare har byggakustik inte handlat så mycket om hälsoeffekter, även om kunskapen om negativa hälsoeffekter av buller varit kända länge, men området har ökat i betydelse i takt med att det också har kommit ny forskning. Vi ser att det är ett viktigt område inför framtidens byggande.

Boverkets byggregler omarbetas

Just nu pågår arbetet för fullt med att omarbeta Boverkets byggregler. Detaljerna är inte klara men de så kallade funktionskraven kommer sannolikt att innehålla betydligt färre detaljerade regler. Allmänna råd och hänvisningar till standarder försvinner också.
– På ett sätt kommer det att ge större frihet för byggherrar och bransch. Men jag hoppas att det samtidigt kommer att leda till att fler får upp ögonen för nyttan med standarder och att de kommer att användas ännu mer än i dag, säger Krister Larsson.

---

Två viktiga standarder för byggakustik

SS 25268 - Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell

Revidering pågår i samband med att BBR omarbetas.

SS 25267 - Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Bostäder

Kommer eventuellt att revideras i samband med att BBR omarbetas.