SS-EN 1999 - Aluminiumkonstruktioner

Här publiceras frågor och svar som ska vara till hjälp för dig som arbetar med tillämpningen av standarden.

SS-EN 1999-1-1 – Reduktionsfaktorn k2

Fråga publicerad 2019-03-13.

Fråga 1: Dimensionering av skruv i aluminium Fråga 1: För (8.17) i Tabell 8.5 i SS-EN 1999-1-1 finns reduktionsfaktorn k2=0,9 för stålskruv och k2=0,5 för aluminiumskruv. Varför är det så stor skillnad?

Fråga 2: I fallet med ett genomgående gängat hål i aluminium där en skruv i rostfritt stål ska fästas. I ett försök att uppskatta bärförmågan används (8.17). Vilket värde på k2 bör tillämpas enligt ovan när hålet är i aluminium och skruven i (rostfritt) stål?

Fråga 3: I fallet när man inte har tillräcklig godstjocklek för det gängade hålet i aluminium ovan finns formler för exempelvis gängstrippning i annan litteratur.

En motsvarande reduktionsfaktor till k2 ,som skiljer på stål och aluminium, saknas då. Frågan är om man förutom att reducera sträckgräns/brottgräns med γM2 även bör reducera bärförmågan med k2=0,5 för att få motsvarande säkerhet som i eurokoden?

Svar:

Fråga 1: Värdet k2 = 0,5 är en felskrivning, ska vara 0,6. Kommer att rättas i nästa utgåva men går att använda redan nu. Det är ju fortfarande stor skillnad, men så blir det vid provningar.

Fråga 2: I brist på annat föreslås k2 = 0,6 enligt ovan.

Fråga 3: Även i detta fall bör man i brist på annat reducera bärförmågan med k2=0,6.

SS-EN 1999-1-1 - Lyftöglor

Fråga: Jag har en fråga angående lyftöglor, det finns lite olika kontroller i SS-EN 1999-1-1. Den som jag tycker känns mest logisk är kontrollen med EKV. 8.28 b när man tar hänsyn till både ledbultens storlek och håldiametern i plåten. Det finns även en kontroll när man skall använda tab 8.7 och så finns det även avsnitt 8.5.14.2 Min fråga är egentligen vilken skall man använda? Och om det finns olika svar på den frågan, i vilka fall skall man använda  vilken ekvation?

Följdfråga: Jag har jämför den med figur 8.12 och jag undrar varför resultatet blir som det blir. Nedan har jag lekt lite med formlerna och tagit ut en utnyttjandegrad på båda två sätten. Skulle gärna vilja ha förklaring på varför figur 8.12 kräver betydligt kraftigare öra än ekvationerna ur 8.7?

Svar: Enligt SS-EN 1999-1-1 finns det tre olika sätt att dimensionera ett ledbultsförband beroende på hur det skall användas:

  1. Ingen rotation förväntas i förbandet: Förbandet dimensioneras som en enstaka skruv enligt EKV. 8.5.3.
  2. Rotation kan ske, men bulten skall inte behöva bytas ut: Använd EKV. 8.5.14, men inte 8.5.14.3(3).
  3. Bulten skall kunna bytas ut: Som 2, men dessutom skall villkor (8.28a + b) uppfyllas.

I exemplet finns inte förutsättningarna (måtten e1d0 och b) med, så jag kan inte yttra mig om det är något konstigt med det.