Kvalitet är ledningens ansvar

Kvalitetsledningssystemet ISO 9001 är världens största standard. I fjol gavs den ut i en ny version, där det bland annat ställs ökade krav på de högsta cheferna. Förändringen är bra – här finns en tydligare koppling till hur metodisk kvalitetsledning påverkar både effektivitet, kundnöjdhet och lönsamhet.

Hos oss på standardiseringsorganisationen SIS ser vi hur vikten av att kunna mäta kvalitet ständigt ökar. Trenden är internationell, och det är därför ingen slump att ISO 9001 har blivit en världsstandard som används av allt från soloföretagare till stora koncerner. Ytterst är standarden ett instrument för att uppfylla kund- och författningskrav och för att skaffa sig fler nöjda och återkommande kunder.

Med tiden har ISO 9001 utvecklats till ett viktigt kvalitetsverktyg för såväl tillverknings- och tjänsteföretag som offentlig sektor. Flera skräddarsydda versioner är sedan länge etablerade, bland annat för fordonsindustrin och för hälso- och sjukvården.

Ledningen får större ansvar

Vi som jobbar med standarder och kvalitetsledning välkomnar de nyheter som bland annat innebär att affärsnyttan och verksamhetsprocesserna har fått en starkare ställning i nya ISO 9001:2015.

I de utbildningar som SIS genomför brukar vi framhålla att en av de viktigaste förändringarna är att det nu finns ett ökat fokus på ledningens ansvar och engagemang. Bland annat slås det fast att det är den högsta ledningen som är ansvarig för kvalitetsarbetet, och att kvalitet ska integreras både i den dagliga verksamheten och i affärsstrategierna. Ledningen har dessutom ansvaret för att stötta andra befattningshavare i organisationen, så att de i sin tur kan bidra till ledningssystemets effektivitet.

Sverige är ett av de länder där de högsta cheferna inte alltid har varit särskilt involverade i ledningssystemet, trots att det är ledningen som formellt äger frågan. Nu är det hög tid att växla upp det engagemanget!

Interna revisoner

De organisationer som certifierar sig får en kvalitetsstämpel från tredje part om att organisationen lever upp till kraven i standarden.

Jag kan dock inte nog betona att all framgångsrik kvalitetsledning bygger på ett ständigt pågående arbete – man missar poängen om man ”dammar av” ledningssystemet en månad innan certifieringsföretaget kommer på besök.

En av nycklarna till att hitta avvikelser, fylla igen glapp och uppnå ständiga förbättringar är att satsa på internrevisorer som genomför interna revisioner mellan de externa revisionerna.

Alternativ till lagstiftning

Historiskt sett har arbetet med standarder drivits av industrin, men de senaste decennierna har även tjänsteföretagen och den offentliga sektorn upptäckt att standarder är ett bra – och snabbare – alternativ till lagstiftning.

Standardisering bygger på att parter gemensamt kommer överens om vad som ska gälla och hur till exempel kvalitet ska definieras. På SIS driver vi en satsning som kallas Trygghetskedjan och syftar till att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet på välfärdsområdet.

Regeringen har beviljat medel för att SIS utvecklar standarder som kvalitetssäkrar verksamheten inom HVB-hem (hem för vård eller boende) och LSS-boenden (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Sverige tar ofta täten internationellt

Sverige är ofta drivande inom den internationella standardiseringen, inte bara på välfärdsområdet utan även inom till exempel snabbväxande teknikbranscher. För närvarande leder vi på SIS 170 internationella sekretariat eller arbetsgrupper inom globala ISO och europeiska CEN. Vi sitter även med i båda dessa organisationers högsta beslutande organ. Med andra ord erbjuder vi en utmärkt plattform för svenska företag och organisationer att påverka inriktningen av kommande standardisering och viktiga utvecklingsprojekt, både nationellt och internationellt. 
Kvalitetsledning och internationell standardisering är mer aktuellt än någonsin.
•••
Thomas Idermark, vd SIS, Swedish Standards Institute