Hur mycket krävs egentligen för att kunna kalla en verksamhet cirkulär? En omställning från linjär till cirkulär ekonomi kan skyndas på av samsyn kring vad som omfattas av begreppet. Standarder kan spela en avgörande roll.

Både på nationell och internationell nivå pågår standardiseringsinitiativ för att underlätta en omställning till cirkulär ekonomi. Det första steget i arbetet är att definiera begreppet.

- Idag saknas en vedertagen definition av vad som krävs för att en verksamhet ska kunna kallas cirkulär, säger Adrian Zethraeus, projektledare på Re:textile som är ett projekt inom Science Park Borås som syftar till att utveckla nya designprinciper, affärsmodeller, och produktionssystem som möjliggör cirkulära flöden i textilbranschen.

Utan gemensam definition riskerar ”cirkulär” att bli ett urvattnat begrepp som stämplas på all verksamhet som har någon form av cirkulär aspekt.
- Det är sällan ett företag i praktiken tar sig an hela modellen för cirkulär ekonomi, men frågan är hur mycket som krävs för att kunna kallas cirkulär, säger Adrian Zethraeus.

Orden påverkar i innovationsfas

Språkbruk och definitioner spelar även en central roll i utvecklingsskedet av nya cirkulära affärsmodeller. Det påverkar hur vi tänker och vilka lösningar vi utvecklar, säger Mattias Lindahl, professor vid Linköpings universitet, som ingår i den arbetsgrupp för cirkulär ekonomi som startats av SIS. Det är viktigt att hitta begrepp som inte är inlåsande utan öppnar för nya beteende och nya affärsmodeller.

- Ett enkelt exempel är att vi har blivit lärda att begagnat i många sammanhang är sämre och kanske vill vi inte köpa en begagnad handduk. Men i andra sammanhang är vi helt bekväma med att återanvända handdukar, som på hotell, säger Mattias Lindahl.

Läs också: Klädernas klimatpåverkan, innovativt tänkande och standarder