Denna del av ISO 2768 avser att förenkla ritningsangivning
och specificerar form- och lägetoleranser för att bestämma
de element på ritningen, som inte har egen individuell
angivelse. Den specificerar generella form- och lägetoleranser
i tre toleransklasser.
Denna del av ISO 2768 gäller huvudsakligcn för element
som formas genom avverkande bearbetning. Dess användning
på element tillverkade genom andra processcr är
möjlig, men speciel undersökning krävs för att konstatera
hurvida normal verkstadsnoggrannhet ligger inom de generella
form- och lägetoleranser som specificeras i denna
del av ISO 2768.