Havererade maskiner, flygplan som får flygförbud och industrier som får utrymmas, inom många miljöer uppstår händelser som ofta har ett gemensamt problem; bristande sammanfogningar. Dålig kvalitet eller fel utfört monteringsarbete skapar problem som medför stora åtgärdskostnader. Gängor och gängtoleranser, SIS/TK 102 arbetar för att erhålla ett gängsystem som används för konstruktionsgängor världen över och vid sidan av detta internationellt accepterade gängsystem för speciella applikationer.
Läs mer
Minimera
Fördelarna med kraftfulla svenska insatser i standardiseringsarbetet med gängor är att tillämpning och användning av gängade produkter kan påverkas på ett sådant sätt att rationaliseringsvinster uppstår inom såväl tillverkar- som förbrukarledet i Sverige. Detta medför en ökad kostnadseffektivitet såväl för svensk industri som för svenska användare. Man får samtidigt hålla i minnet att även förbrukarledet i detta projekt i de flesta fall utgörs av svenska teknikföretag.
Huvudmålet för standardiseringen av gängor och gängtoleranser är att erhålla ett gängsystem som används för konstruktionsgängor världen över och vid sidan av detta, men endast där speciellt definierade och accepterade behov finns, internationellt accepterade gängsystem för speciella applikationer såsom t.ex. rörgängor, trapetsgängor, rundgängor för glas och plast, gängor för cyklar, gängor för flyg- och rymdapplikationer, gängor för ventiler i bildäck.
Följande strategi finns för att uppnå de mål som satts upp för kommittén:
- att delta i och påverka det internationella standardiseringsarbetet med gängor för allmän användning och toleranser för dessa (åtminstone genom att per korrespondens avge kommentarer på dokument och standardförslag), för att de svenska aspekterna i största möjliga utsträckning skall vara tillgodosedda i kommande utgåvor av internationella standarder
- att delta i och påverka det internationella standardiseringsarbetet med gängor för speciella ändamål såsom t.ex. rörgängor, så att internationella standarder och i förekommande fall även Europastandarder för sådana gängor och gängtoleranser kan användas i Sverige utan ändringar eller tillägg
- att överföra internationella och europeiska standarder för gängor och gängtoleranser till svensk standard
Detta vill kommittén åstadkomma genom att bevaka, delta i och påverka det internationella standardiseringsarbetet inom ISO/TC 1, Screw threads och dess arbetsgrupper.
Påverka nationellt och internationellt
ISO/TC 1 var den första internationella standardiseringskommitté som kom igång efter andra världskriget. Sverige fick genom SMS, vid starten 1947, ansvaret för ordförandeposten och sekretariatet för ISO/TC 1, Screw threads och drev fram till år 1999 gängstandardiseringen på ett sätt som vunnit allmän respekt bland ISOs medlemsländer.
Sedan tiden efter andra världskriget har ett målmedvetet arbete bedrivits för att ena världen kring ett gemensamt gängsystem, i första hand för fästelement men även för gängförband för andra mekaniska konstruktioner. För närvarande finns två internationellt standardiserade gängsystem för allmän användning; ett metriskt gängsystem (metriska ISO-gängor); ett tumbaserat (ISO-tumgängor eller unifiedgängor). Dessutom finns särskilda gängsystem för speciell användning såsom t.ex. metriska trapetsgängor. De svar som under 1990-talet lämnades av medlemsländerna i samband med ISOs 5-årsöversyn visade att många ansåg att det var dags att börja upphäva de standarder som gäller just det tumbaserade gängsystemet. Därför upphävdes t.ex. standarden för basmått för ISO-tumgängor vid utgången av 1999. Det visade sig dock under de följade åren att medlemsländerna inte fortsatt röstade för upphävande av övriga ISO-standarder för ISO-tumgängor, vilket har gjort att ISO/TC 1 vid ett möte år 2006 beslutade att föreslå ISOs tekniska styrelse, ISO Technical Management Board (ISO/TMB), att man skulle återinföra standarden för basmått (ISO 725) i oförändrat skick.
Eftersom Sverige handelspolitiskt betraktats som ett neutralt land, har de svenska kompromissförslagen lyckats överbrygga skarpa och stundtals infekterade motsättningar mellan de större industriländerna. Ett klassiskt exempel på detta är den s.k. OMFS-striden under 1970-talet.
De ekonomiska maktcentra, typ EU, som finns och som globalt kommer att bildas i framtiden kan komma att leda till besvärliga situationer. Bedömningen är därför att betydelsen av "neutrala" kompromissförslag även i fortsättningen kommer att vara stor. Ett fortsatt svenskt engagemang i ISO/TC 1 skulle därför kunna innebära fortsatta möjligheter till internationell kontakt och påverkan för att säkerställa att de hittills uppnådda resultaten inom gängområdet inte spolieras av politiska eller andra skäl. En tillbakagång på detta område skulle medföra oöverskådliga kostnader, inte minst för svenska teknikföretag
För de svenska insatserna i det internationella och europeiska standardiseringsarbetet med gängor och gängtoleranser finns följande delmål:
- att bevaka att inte nya gängsystem kommer till användning utan mycket tungt vägande skäl
- att bevaka att gällande ISO-standarder hålls aktuella och på en sådan nivå att de kontinuerligt kan tillämpas utan ändringar eller tillägg
- att bevaka att redan etablerade gängsystem inte ändras på ett sådant sätt det påverkar utbytbarheten negativt
- att underlätta och förenkla användning och montering av gängade element.
Kommittén har dessutom följande delmål:
- att revidera de svenska standarderna för gängor så att dessa överensstämmer med motsvarande ISO-standarder
- att kunna ge information till svenska teknikföretag inte bara om de internationellt standardiserade gängsystemen utan också om den mängd olika gängsystem som figurerar i världen.
Kommitténs arbete omfattar alla standardiseringsärenden inom ramen för ISO/TC 1, Screw threads och dess arbetsgrupper samt de ärenden som handlar om rörgängor inom ISO/TC 5/SC 5, Threaded fittings, solder fittings, welding fittings, pipe threads, thread gauges. Information hittar du på ISOs hemsida med följande länk: www.iso.org.
Ett värdefullt arbete
I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare, mät- och kontrollföretag, användare, intresseorganisationer, myndigheter och övriga i branschen. Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion med olika parter inom gängområdet. Deltagarna är samtidigt med och påverkar framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen. Framöver fokuserar kommittén främst på medverkan i det internationella standardiseringsarbetet samt nödvändig uppdatering av svenska standarder.
Vill du vara med i kommittén?
Du är välkommen att delta i SIS tekniska kommitté för Gängor och gängtoleranser. Kanske du idag jobbar som tillverkare, försäljare, konstruktör, på myndighet eller organisation, eller så är du användare med åsikter om säkerhet eller någon annan fråga. Om du är intresserad av att delta, kan du kontakta oss så berättar vi mer om arbetet. Läs mer om kommittéarbete inom SIS här.