Sjöar och vattendrag utgör mer än nio procent av Sveriges totala yta. Vi har över 95 000 sjöar och mer än 30 000 mil rinnande vatten. Många har behov av att veta hur vattnet mår, rör sig och hänger ihop. För att bättre kunna planera för t.ex. miljövård, elkraft och översvämningar tar kommittén fram en standard som kan effektivisera arbetet för alla som arbetar med vattenfrågor.
Läs mer
Minimera
Kommittén publicerade 2006 världens första standard för ytvattensystem. Nu jobbar kommittén med att revidera standarden så att den ska vara kompatibel med INSPIRE:s dataspecifikation för hydrografi och även behandla grundvatten. Den reviderade vattensystemstandarden kommer att behandla yt- och grundvatten på ett integrerat sätt och även erbjuda öppningar mot markvatten och observationer av vatten.
Arbetet kommer att resultera i en standard med:
• En modell för geometrisk beskrivning av vattensystem som sammanhängande nätverk från källa till hav, med angiven flödesriktning, inklusive det område varifrån vattnet dränerar, dvs. avrinningsområdet. Även kustvatten ingår.
• Begrepp och terminologi för vattenföreteelser
• Stöd för att skapa unika identiteter för vattenobjekt
• Stöd för två- och tredimensionell geometrisk beskrivning av vattensystemet
• Beskrivning av konstgjorda vattenvägar och periodiskt förekommande vattenobjekt
• Stöd för förändrings- och historikhantering
Standarden blir också kompletterad med en handbok för att underlätta införande och nyttjande.
Standarden omfattar inte dricksvattenledningar, grundvatten, farleder eller vattenkvalitet.
Påverka nationellt och internationellt
Kommittén utgör ett forum för svenskt intresse i den europeiska standardiseringen, främst genom att standarden är kopplad till EG-direktivet INSPIRE. Kommittén har aktivt deltagit i testarbetet av INSPIRE:s dataspecifikation för hydrografi.
Kommittén bedriver ett långsiktigt informationsarbete med målet att sprida kunskap och användning av standarden. Kommittén håller även kontakt med flera andra standardiseringsgrupper och övriga organisationer för att föra ut sitt budskap och även bevaka vad som händer inom området.
Standarden kan göra nytta inom många verksamheter i samhället:
• Miljöområdet
Inom miljöområdet vill man till exempel kunna följa spridningen av föroreningar i vattensystemet, ta fram källfördelningar för olika ämnen, kunna göra scenarioberäkningar för olika åtgärdsprogram och även göra något åt försurningen såsom att kalka sjöar.
• Planering och dimensionering
Andra intressanta användningsområden är beräkning av översvämningsrisker, vattenresursplanering, vattenkraftplanering och dimensionering av dammar, vägtrummor, broar och andra anläggningar.
• EG:s vattendirektiv
När Sverige inför EG:s ramdirektiv för vatten är det viktigt att kunna beskriva förhållandena mellan ytvatten och avrinningsområden.
• Identiteter
Det finns ett stort behov av unika identiteter på sjöar och vattendrag. Bara namn räcker inte. Det finns till exempel 600 Långtjärnen, 128 Lillån och nästan 40 000 sjöar som inte har något namn alls.
Ett värdefullt arbete
Genom att delta får myndigheter och företag som arbetar med vattenfrågor möjligheter att utveckla långsiktig och mer effektiv hantering av geodata. De kan därmed stärka sin position på marknaden, nå bättre lönsamhet och få bättre kundnytta. De får dessutom tillgång till förhandsinformation och ett brett kontaktnät av experter som arbetar inom samma eller närliggande områden.
Vill du vara med i kommittén?
Alla som vill är välkomna att delta i den fortsatta utvecklingen inom området vattensystem genom att gå med i tekniska kommittén. Kanske att du idag jobbar som beslutsfattare, dataansvarig, systemarkitekt, datasamordnare eller med annat inom branschen. Om du är intresserad av att delta, kan du kontakta oss så berättar vi mer om arbetet. Läs mer om kommittéarbete inom SIS här.