Renhet i operationsrum

De svenska sjukhusens operationsavdelningar står idag inför stora renoverings- och ombyggnadsbehov vilket innefattar bland annat ventilationsanläggningarna. Det är tydligt uttalat i lagtext att hälso- och sjukvård och tandvård skall vara av god hygienisk standard men det finns idag inga lagstadgade krav hur operationsrum ska ventileras med avseende på mikrobiologisk renhet och området saknar idag svenska standarder.

Luftens bakteriehalt i operationsrummet är en sådan parameter som är mycket betydelsefull att kunna reducera och eliminera infektioner under det infektionskänsliga kirurgiska ingrepp.

Kommitténs arbete syftar huvudsakligen till att ta fram en handbok som ska ge vägledning gällande renhet i operationsrum och angränsande lokaler. Så att en operationsrumsmiljö med kontrollerad mikrobiologisk renhet uppnås och på så sätt förebygga infektioner efter kirurgiska ingrepp.

Handboken ska ge funktionskrav och vägledning till teknisk utformning av ventilation och även ange metoder för utvärdering av ventilationens förmåga att avlägsna föroreningar ur luft, då främst mikroorganismer. Handboken kommer även att behandla andra faktorer som påverkar den kontrollerade mikrobiologiska renheten i operationsrumsmiljön, till exempel operationskläder och flöde av material och personal.

Bakgrund och historik

Under mitten av 1800-talet orsakade post operativa infektioner, under kirurgiska operationer, att mer än 50 % av patienterna avled. Dagens noggranna krav på renhet och hygien vid operationer skulle vid denna tidpunkt väckt våldsamt åtlöje. Men medellivslängden var då ca: 33 år i Europa och infektionssjukdomar härjade och på ex. barnbördshusen var dödligheten långt över 10 %.

Joseph Lister (1827-1912), var en brittisk kirurg som upptäckte sambandet mellan luftens bakterieinnehåll och infektionsrisken under kirurgiska ingrepp. Den 12 augusti 1865 utförde han den första antiseptiska operationen, instrument och förband etc. tvättades och lades ner i karbolsyra, vidare sprayades luften i operationsrummet med karbolsyra. Resultatet blev över förväntan. Av 11 öppna frakturer läkte, 9 utan infektion. Med antiseptisk teknik menas döda bakterier innan de kommer in i operations sår. Antiseptik betyder att rena det som är orent.

Senare utvecklade Joseph Listers assistent, Sir William MacEwen (1848–1924) tankesätt inom aseptik teknik. Ett aseptiskt arbetssätt innebär att man bevarar det rent som är rent. Till exempel att man inte tar i rent material och kontaminerar det.

Parallellt i tiden med denna forskning verkade sjuksköterskan Florence Nightingale. Hon var en stark förespråkare för ventilation i rum där människor vistas. Hon ansåg det som en självklarhet att ha öppet fönster så ofta och så mycket som möjligt för att minska smittspridning.

Redan på 60-talet visste man att människorna var den största orsaken till spridning av bakterier i rena rum. Ultrarent flöde testades för första gången på 60-talet av Sir John Charnley på sjukhuset Wrightington England. Han gjorde en s.k. operations-box, ett rum i rummet, med ultrarent vertikalt flöde. Han kombinerade detta flöde med en specialdräkt med luftutsug och speciell uppdukningsteknik och fick frekvensen av djup infektion vid höftproteskirurgi att sjunka betydligt.

Detta var grogrunden för kommande utveckling under 1900-talet och 2000-talet av olika metoder för att reducera bakteriehalten i operationsrummet.

Påverka nationellt och internationellt

Genom att delta i kommittén får du möjlighet att påverka kommande handbok och tillvarata ditt företags eller din organisations intressen i samverkan med andra deltagare i branschen. Du får också tillgång till ett unikt nationellt och internationellt nätverk inom ditt fackområde.

Kommittén skapar även ett forum för svenskt agerande i den internationella standardiseringen, genom sitt aktiva medverkan i den europeiska internationella standardiseringsorganisationen CEN. På så sätt kan vi driva utvecklingen av standarderna så att de främjar den svenska sjukvården och den svenska industrin.

Kommittén bevakar och deltar aktivt i CEN/TC 156/WG 13 "Ventilation in Hospitals"

Ett värdefullt arbete

I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare, användare, intresseorganisationer, myndigheter eller övriga i branschen. Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion med olika parter inom branschen. Deltagarna är samtidigt med och påverkar framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen.

Vill du vara med i kommittén?

Du är välkommen att delta i SIS tekniska kommitté för renhet i operationsrum. Kanske att du idag jobbar som tillverkare, fastighetsförvaltare, projektör, konsult, inköpare, läkare, tekniker, på myndighet eller organisation, eller med övrigt inom branschen. Om du är intresserad av att delta, kan du kontakta oss så berättar vi mer om arbetet. Läs mer om kommittéarbete inom SIS här.