SS-EN 1992-1-1 är en av de fyra standarder som refereras till som Eurokod 2. Eurokod 2 gäller för projektering av byggnader och anläggningar i betong. Huvudtexten i EN 1992-1-1, tillsammans med bilagorna A, B, C, D och E, innehåller de flesta grundläggande begreppen och regler som behövs för att dimensionera betongkonstruktioner .
Detta är ett rättelsedokument på engelska som heter SS-EN 1992-1-1:2005/AC:2010 till standarden SS-EN 1992-1-1:2004.
Del 1-1 av Eurokod 2 ger grundläggande dimensioneringsregler for byggnadsverk av oarmerad,
armerad och förspänd betong tillverkad med normal ballast eller lättballast, tillsammans med särskilda regler för byggnader.
Följande ämnesområden behandlas i Del 1-1:
kapitel 1 Allmänt
kapitel 2 Grundläggande dimensioneringsregler
kapitel 3 Material
kapitel 4 Beständighet och täckande betongskikt
kapitel 5 Bärverksanalys
kapitel 6 Brottgränstillstånd (ULS)
kapitel 7 Bruksgränstillstånd (SLS)
kapitel 8 Detaljutformning av armering- och spännarmering - Allmänt
kapitel 9 Detaljutformning av bärverksdelar och särskilda regler
kapitel 10 Kompletterande regler for fortillverkade betongelement och betongkonstruktioner
kapitel 11 Bärverk av lättballastbetong
kapitel 12 Bärverk av oarmerad och lätt armerad betong
Kapitel 1 och 2 ger tillägg till reglerna i EN 1990 ” Grundläggande dimensioneringsregler for bärverk”.
Denna Del 1-1 behandlar inte:
— användning av släta armeringsstänger
— brandteknisk dimensionering
— särskilda aspekter for speciella typer av byggnader (som exempelvis höga byggnader)
— särskilda aspekter for speciella typer av anläggningar (såsom viadukter, broar, dammar, tryckkarl, ”offshore”- plattformar eller vätskebehållare);
— bärverksdelar av betong med öppen struktur, lättbetong, betong med tung ballast eller betong innehållande bärande tvärsnittsdelar av stål (se Eurokod 4 Samverkanskonstruktioner i stål och betong).
EN 1992-1-1 är avsedd att användas av byggherrar och beställare (t ex för beskrivning av sina specifika krav på säkerhetsnivåer och beständighet), projektörer, entreprenörer och behöriga myndigheter.
År 1989 beslutade EG-kommissionen samt EGs och EFTAs medlemsländer, genom ett avtal
mellan EG kommissionen och den europeiska standardiseringsorganisationen CEN, att överföra utarbetandet och publiceringen av Eurokoderna till CEN genom ett antal mandat för att ge dem en framtida status som Europastandard (EN). Detta sammanlänkar Eurokoderna med alla EG-direktiv och/eller kommissionsbeslut som berör Europastandarder (t ex EG direktiv 89/106/EEG gällande byggprodukter – CPD – och EG-direktiven 93/37/EG, 92/50/EEG och 89/440/EEG gällande offentlig
upphandling samt motsvarande EFTA-direktiv initierade för att skapa den inre marknaden).
Eurokoderna tillåter ett antal nationella val. De innehåller ett antal parametrar där det enskilda landet får välja – s.k. nationellt valda parametrar (Nationally Determined Parameter), NDP. Det är Boverket och Trafikverket som inom sina respektive ansvarsområden anger villkoren för Eurokodens användning i Sverige. I standarden finns hänvisning till föreskrifterna i en NA-bilaga. Den hänvisar till www.eurokoder.se där finns gällande
föreskrifter från Boverket och Trafikverket för nedladdning.