2016-12-05 - Nyhet

Din nya kollega

Danica Kragic Jensfelt, professor och ­robotforskare vid KTH, forskar om robotens interaktion med människan och omgivningen.

Sverige ligger på femte plats i världen när det gäller robottäthet och antalet robotar väntas öka de närmaste åren. Automatisering och robotisering ger svensk industri möjlighet att fortsätta vara konkurrenskraftig globalt och till och med ta tillbaka jobb från låglöneländer.

Fakta


Om SIS


SIS projektleder experter från olika branscher som vill utveckla standarder tillsammans. Standarder underlättar export och handel och bidrar till konkurrenskraft genom att processer och produkter blir effektivare och säkrare. Vi säljer också standarder, utbildningar och rådgivning.


SIS är en ideell organisation med kunder och medlemmar från både privat och offentlig sektor.

Läs mer >


Samverkande robotar får sitt verkliga genombrott under de närmaste tre åren. Det spår IFR, International Federation of Robotics i en färsk rapport. Den nya generationen robotar är inte stora och starka och omgivna av skyddsburar för att inte skada människor. De arbetar istället nära människor rent fysiskt, är ganska små och inte så starka, och utför uppgifter tillsammans med människor.
   – Det finns behov av både robotar och ­människor i en modern fabrik. De är bra på olika saker. Att inspektera en produkt görs bättre av en människa, som kan känna så att inget sitter löst på exempelvis en mobiltelefon. Robotar är bra på repetitiva, monotona uppgifter som kan orsaka förslitningsskador hos människor, till exempel att ladda test­maskiner, säger Henrik Jerregård, produktchef på ABB Robotics.
Automatiseringen har kommit längst i fordonsindustrin, men ökningen av antalet robotar är större i både elektronik- och metallindustrin och nu är det alltså främst samverkande robotar som driver marknaden framåt. Med kompakta och användarvänliga robotar tar tillverkare såsom ABB Robotics, tyska KUKA (som nyligen fick en ny storägare från Kina), japanska Kawada och danska Universal Robots sikte på att automatisera rutinjobb i små och medelstora företag, och inte minst på att automatisera montering av exempelvis mobiltelefoner inom elektronikindustrin.
Främst tre faktorer driver på utvecklingen av samverkande industrirobotar: behovet av större flexibilitet, hög och jämn kvalitet samt en strävan efter lägre kostnader. Tidigare handlade industriproduktion om stora volymer och små produktvariationer. Idag är det tvärtom. Både inom fordons- och elektronikindustrin ökar behovet av att köra mindre serier.
   – Golvyta är väldigt dyrt idag, man vill inte låsa upp delar av fabriken i fasta robotinstallationer. Och i slutmonteringen där kund­anpassningen görs, behövs större flexibilitet. Där hittar samverkande robotar sin plats, förklarar Henrik Jerregård.
   – Industrirobotar är väldigt bra på att göra repetitiva saker, vilket säkerställer kvaliteten, som också är spårbar. Den gör exakt likadant för varje produkt. En robot kan göra enkla delmoment, medan människor gör svårare delmoment, säger han.
Att investera i robotar på hemmaplan gör också att leveranstiderna kortas – företagen får närmare till marknaden. Dessutom gör robotar ofta jobbet mycket snabbare än om det görs av lågavlönad personal i Asien. Det gör att personalintensiva branscher, exempelvis elektronikindustrin, hittar effektivitetsvinster i att införa samverkande robotar.

 

Antalet robotar kommer att fortsätta öka i snabb takt de närmaste åren. IFR beräknar att det år 2019 kommer att finnas 2,6 miljoner robotar i världen, nästan en miljon fler än 2015.
   – Automatiseringen är närmast en hygienfaktor för svensk industri eftersom alla industrier i världen automatiserar. Men det räcker inte för att bibehålla ett försprång. Det krävs stor vakenhet när det gäller de teknologiska sprången. Det gäller att hitta nya affärsidéer och innovationer också, säger Stefan Fölster, nationalekonom och chef för Reforminstitutet.
Stora skiften spås i många branscher på grund av robotiseringen. Stefan Fölster tror att det härnäst är byggsektorn och transportnäringen som står inför en kraftig automatisering.
   – Robotiseringen har pågått länge inom tillverkningsindustrin så där ökar inte takten. Inom transportnäringen däremot blir det en ketchupeffekt tack vare självkörande bilar. Det gör att fokus skiftar från att producera bilar till att få transportsystem att fungera. Inom byggindustrin har monteringen delvis utförts av lågavlönade arbetare, men framöver kommer många av dessa moment att automatiseras. Större delar av ett hus kommer att kunna prefabriceras i fabrik, spår Stefan Fölster.
I takt med automatiseringen försvinner allt fler jobb. Enligt Stefan Fölster, som skrivit boken Robotrevolutionen, har automatiseringen gjort att 450 000 jobb försvunnit mellan 2006 och 2011 i Sverige.
   – Men om man vill bromsa automatiseringen för att rädda jobb leder det bara till att andra tar jobben och vi tappar jobb ännu snabbare, säger han.
Danica Kragic Jensfelt, professor och robotforskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, forskar om robotens interaktion med människan och omgivningen.
   – Robotar ska utföra arbetsuppgifter som är ”dirty, dull and dangerous”. Många jobb är repetitiva, inte utvecklande och sliter på kroppen. Alla jobb som inkluderar tunga lyft, exempelvis en sköterska som lyfter patienter eller sängkläder, bör maskiner göra, säger Danica Kragic Jensfelt.
   – Industrin tittar på tillämpningar där robotsystemen lär sig från eller lär människan. Människan kan mer naturligt lära sig ett system som liknar en själv. Därför jobbar vi mycket med hur man utnyttjar båda armarna. Vi försöker också lära roboten att generalisera; att en gaffel lika väl kan användas som stekspade när man gör äggröra. Mycket kunskap som kan användas utvecklas inom spelindustrin, där man använder kroppsrörelser, säger hon.

 

Samtidigt som robotar tar hand om de tråkiga, farliga och smutsiga arbetsmomenten skapas det också många nya jobb. Det behövs fler it-ingenjörer, men det kompenserar inte för alla jobb som försvinner. Enligt forskningslitteraturen finns en fara för polarisering – att mellanklassjobben försvinner och det bara blir låg- och högavlönade arbeten kvar. Men i bland annat Sverige har denna effekt kunnat motverkas. Det menar Stefan Fölster.
   – Det blir inte automatiskt vinnare och förlorare på arbetsmarknaden utan det beror på vad vi som land gör. Ett land kan kompensera bortfallet av jobb genom att upprätthålla en god reformtakt av bland annat företags­klimatet. För en enskild person handlar det om att förena kunnande om ett yrke eller en bransch med digitaliseringskompetens. Att skaffa sig den kombinationen är bättre än att försöka välja rätt yrke eller utbildning. För ett företag eller en myndighet handlar det om att anställda ges möjlighet att utveckla innovationer vid sidan av de befintliga arbetsuppgifterna. När en anställd tagit fram en inno­vation behöver man få ledningens stöd att införa den. Men få jobbar så idag, säger Stefan Fölster.
Danica Kragic Jensfelt är övertygad att det kommer att finnas många jobb i framtiden, många automatiserade men även andra, nya jobb.
   – Jag tror inte vi jobbar mindre, men vi använder robotar för att göra vårt arbete mer effektivt. En robot ger oss möjlighet att bli mer kreativa i våra jobb, så att vi får mer tid att tänka och planera.

Text Lars Österlind Foto Johan Knobe

Visa varukorgen Fortsätt handla 0
Varukorgen Stäng
Annonstext